Med buss till dagis

I morse tvingade Emma och Philippe mig att gå upp sådär ruskigt tidigt. Fast de hade varit uppe längre och duschat och kammat sig så lite snälla var de som lät mig sova så länge som möjligt. Men allt god morgon satt kvar i ögonen när jag kom ner på asfalten och sträckte ut för att kunna ta promenaden till stationen. Såna där gröna stadsbussar har jag åkt många gånger redan, men några gula har jag inte åkt med innan. De är lite mysigare än de gröna. Men allra bäst var ju att Emma hade en väska med sig som jag kunde krypa ner i och sova hela resan till dagis. Två av mina fröknar på dagis satt i sätet framför så jag kände nästan på mig vart vi var på väg. Väl ute vid Fredriksberg var det jag som visade Emma vägen... då hade jag piggnat till och sprang som en tok längs grusvägen.

Äppelmarknad i Kivik

Det var fortfarande fint väder i söndags, om än väldigt blåsigt. Men Emma och Philippe bestämde sig för att åka med mig på utflykt, sådär som vi brukar göra varje helg för att det är så roligt! Denna gången gick resan till Kivik och äpplemarknaden. Jag är inte så förtjust i äpplen just, skruttar kan vara lite roliga att kasta runt, men det fanns mycket roligt att titta på ändå. Det var något som luktade spännande uppe i krukan men Emma hann inte fotografera mig medan jag stod och luktade som bäst.

Var är jag!? I hörnet!!! Hittade en pinne som var smaskig på vägen tillbaka till parkeringen...

...var tvungen att stanna och tugga lite...

...och tugga lite till...

...och lite till...

...och bara lite till...

Den får följa med! En så fin pinne kan jag inte låta gå förlorad.

Men hur ska jag få in den i bilen!? Philippe hjälp mig, stå inte bara där och skratta!
Sen åkte vi och fikade vid Brösarps backar. Jag fick nosa frolic på marken och när alla människor druckit upp te, äppelmust och cider så tog vi en promenad bland kossorna.

Stora och fina djur det där...

Med nosen i sand och smör

I lördags följde jag med Emma och Annika ut till hundfältet i västra hamnen. Det var jättefint väder så vi var där ute hela dagen nästan, med två fikapauser. Jag fick springa runt runt runt runt runt hur mycket jag ville och det fanns en massa hundar där som ville leka med mig. Roligast var dvärgpinschern Tulo och hans mamma Rebell, där snackar vi fina lekkamrater!

Jag var ute vid havet för första gången också. Att bara stå med tassarna i vatten är ok, bada var det alldeles för kallt för, men smaskigast är tången och sanden!

En av fikapauserna innehöll lek med smörpaket... jag fick lite på nosen vilket Emma tyckte var väldigt kul. Jag tyckte inte det var lika roligt när hon torkade bort det och bad mig "fräsa", vad sjutton är det!?

Jag fixar att gå hela balansgången i metall nu, inte fy skam. Annika har så fina naglar att följa så hon behöver inte ens ha godis i handen för att locka upp mig. Annat är det med Emmas skamfilade fingrar.

Provat och godkänt!

Philippe har hittat hem från Rom och kameran också. Men han hade ställt in den lite konstigt så bilderna på fina mig blev suddiga :(

Uh!? Ska jag vara med på bild? Jag har ju hittat Emmas lasagnebyggarspill på golvet... men man får kanske inte äta i nya kläder...

Emma orkade inte åka och köpa kardborreband och vit resår så det fick bli tryckknappar och svart resår istället. Funkar finfint tycker jag!

Jag ser ut som värsta cirkushunden. Men snart kan jag en massa tricks så det kan ju passa. Emma och Philippe är fortfarande inte helt bekväma med att hundar kan ha kläder men jag fryser faktiskt och trivs i det. Jag är glad att Emma satte dit hunden också, den gav en extra touch och en kompis på promenaden.

Yay Emma! Hon är bäst på att sy!

Emma lär sig sy

Jag har ju ett regntäcke redan men Emma tyckte att det var lite för stort fortfarande. Så när mormors symaskin är inlånad för byxuppläggning så passade hon på att åka till Stoff & Stil och köpa tyg till nytt täcke.

Efter en del trixande var mitt nya täcke klart för provning. Det är väldigt fint med svart regnsskyddande tyg på utsidan och ett mjukt tyg med ränder i marinblått och grönt inuti. Men Emma det är alldeles för litet! Jag är inte så här liten längre!!! Nä, det där får du jobba på innan jag tar på mig igen.

(Emma säger att det finns mer tyg att sy ett större av och ser det första som ett test)

Sen här är ett täcke som jag inte har provat än, lite annan modell med maglappen och inte regnskyddat utan bara till för lite svala kvällar som är nu. Men det är i rätt storlek i alla fall så jag får väl testa det sen när Emma fått dit kardborreband och resår. Tycker ni att den orangea vovven med lila fötter ska få vara med!? Den får ändå inte plats på det andra täcket för där ska det sitta reflexband!

Paketerad lunch

Emma är dunderförkyld och är dötrist som bara ligger i soffan hela tiden och hostar, nyser och snörvlar så jag hoppar en meter upp i luften i ren förskräckelse varje gång det händer. Jag vill leka men har ingen att leka med eftersom Philippe är i Rom några dagar. Efter att ha studsat mot soffkanten tillräckligt många gånger så packade Emma ner en deciliter torrfoder och lite frolic i en pastakartong och gav mig att leka med. Det tog ett tag innan jag fick upp den men mat direkt ur paketet behöver inte blötas i A-fil eller vatten och dessutom har jag hört att det inte innehåller några kalorier om man äter så.

Den kassa bilden beror på en dålig mobilkamera som förhoppningsvis inte är i familjens ägo länge till.

Kanin vs Donki

Emma blev trött på att sy Kanin hela tiden och sen den dessutom började sprida en massa små hårda plastbitar som skulle fylla tassarna så bestämdes det att det skulle köpas in ett nytt mjukdjur till mig. Jag var själv med i affären och fick välja Donki, jag tänkte att om jag bär den med mig genom hela affären så måste de förstå att det är den jag vill ha. Jag fick även en ny blå korg att ha med mig på dagis och när jag är borta.

Jag hörde Emma säga att Kanin såg övergiven ut där den låg så jag var tvungen att testa och tugga lite till på honom för att se så att det verkligen var så att jag gjorde ett uppköp med Donki.

Men det var det... Kanin funderar nu på att, likt en barnsko, bli försilvrad och på så vis förevigad. Jag tror inte att han får igenom sin request för Emma och Philippe är inte såna som håller på med sånt.

Emma försöker lära mig vad en meningsskiljaktighet är för något. Hittills har jag förstått att jag har en halv röst, Philippe en och Emma två. Sen är det något med röstning och att Emma alltid vinner och då måste jag göra som hon vill... fast jag har inte fattat det riktigt än. Effekten är i alla fall att hon blir glad när jag slutar tugga på hennes strumpor.

Jag hittade lite solsken som de varit oschysta nog att gömma bland klädkassar och möbler. Men jag fann trots det en liten spot där jag kunde ligga och få lite värme. Philippe väckte mig, bah.

Soffpotatis

Kolla på film är myspys. Jag såg lite i början och slutet, sen i mitten valde jag att sova.

Den var visst lite läskig vid nåt tillfälle också så jag kröp under filten när inte husses trygga famn fanns nära till hands.

Hos farmor och farfar har jag också tagit över soffan, sen har jag fått en egen nalle också!

Matte säger att detta inte är de enda bilderna som finns på mig liggandes i soffan. Hon anser att jag har tagit över den och är en skarvliggare. Jag kan väl inte hjälpa att det är skönast att ligga i skarven mellan två kuddar så att ingen annan får plats på nån utav kuddarna!?

Järavallen

I söndags efter valpkursen åkte vi iväg till Järavallen och traskade lite i skogen. Det var roligt att hoppa i gräset och springa i snåren. Matte tyckte inte det var lika roligt för där är så mycket björnbärsbuskar som sticks. Jag blev snabbt trött, hade ju jagat mopsen Gösta på kursen också, så vi la oss alla tre i gräset en stund och myste. Solsken är min grej!