Jag är sjuk!

Kennelhosta! Var det ingen som kunde sagt innan att det inte bara är roliga saker på dagis!? Plötsligt i måndags natt var det som om jag satt något i halsen och jag hostade tills jag kräktes. Emma gav mig en Bisolvon och efter det kunde jag sova gott igen. Idag när jag kom till dagis, piggare än på flera dagar, var det Morris tur att vara sjuk. Även om han såg ynklig ut och hostade så han skakade så måste jag ju faktiskt säga att jag var tvungen att stoppa mig själv från att skratta när jag såg honom ligga där i stickad polotröja. Han är så liten och tröjan var lite stor. Men jag kan hålla med honom om att det är skönt med värme när man känner sig kymig. Jag ligger kvar länge under filten utan att röra mig när Emma eller Philippe sveper den över mig.

Jag har inte tid måste hoppa!

Ååååh det är så mycket som händer just nu... allra mest så knäckte jag i måndags koden till hur jag själv ska hoppa upp i soffan. Så det är det roligaste just nu... springer från korgen, måste ta ordentligt med sats, och hoppar upp i soffan. Sen ner igen, tillbaka till korgen, tar en snabbkoll och så åter till soffan. Superkul! Ännu bättre är att jag får med mig mitt stora tuggben upp också.

Så nu ska jag tugga lite så får jag berätta om mina äventyr en annan dag.

En badande fladderkänguru

Jag blir smutsig när jag jämt ska vara ute i det höga gräset och springa. Sen brukar jag inte undvika vatten som redan ligger på marken, det är bara när det kommer fallande i droppar på ryggen som det är obehagligt. Att bli badad i varmvatten är väl kanske inte det bästa jag vet heller, men jag luktade tropisk frukt efteråt och min päls blev så mjuk att Emma och Philippe inte kunde sluta klappa mig. Aldrig har jag varit så nära att få sova i sängen med dem.


Det blev bättre sen Emma kom på att en tvättsvamp kanske var skön att bli lite skrubbad med. Vad rätt hon hade! Så länge man inte kliar för mycket på magen... mest ryggen och benen är härligt.
Torkningen med handduk är inga problem. Det tar lite tid bara, även om jag har kort päls.

Nu är jag nog så torr jag kan bli med handduken, men då kom Emma med hårtorken. Jag är inte riktigt lika förtjust i den som Mikkel. Men jag satt ganska så fint i Emmas famn när Philippe torkade ändå.

Annars så håller så på att tappa tänder. Det kan väl vara ok. Men vad som inte är ok är att jag ska bli synad i munnen var och varannan dag (timme känns det som) för att se om det är fler tänder som är lösa eller som har ramlat ut. Jag måste nämligen till veterinären och dra ut de sista mjölktänderna om de inte kommer ut av sig själva inom en månad. Kan få sneda fula tänder och behöver ha tandställning!

För att ge igen för allt gapande och vickande på mina tänder så har jag kommit på att det är mäkta impopulärt att sno godsaker från soffbordet. I lördags stal jag en skumbanan. Hann precis med innan Emma kom på att skålen inte skulle stå på bordet just för att jag skulle rota i den då. Haha! Synd bara att Emmas sjätte sinne sa henne att Philippe inte ätit den där skumbananen utan gick direkt och letade rätt på mig... fick inte tugga alls länge på den, bara bita igenom chokladen lite grann. Igår fick jag chansen igen, jag var ensam i lägenheten några minuter och Philippe hade glömt kvar en skål med nötmix på bordet. Det slank ner illa kvickt, pistagenötter med skal och rostade mandlar med mängder av salt. Gott just då men så här i efterhand så mår jag inte alltför bra i kistan. Får se om jag kommer ihåg det nästa gång!

Busstund när det äntligen kommer leksaker!

Emma och Philippe har plockat bort alla mina leksaker här hemma. Det enda jag har kvar är min vänstra strumpa, en pinne och ett tuggben. Donki får jag leka med ibland bara. Men gissa om jag blev lycklig när det plötsligt låg två härliga stora duntäcken på golvet!!! Philippe hjälpte mig att busa runt.

Emma ville egentligen hellre bädda men jag och Philippe hade så väldigt roligt i högen av täcken så det fick vänta.

En superdag i skogen

Igår åkte vi iväg till Nackarpsdalen för att Philippe inte visste om han varit där tidigare och Emma ville så gärna dit och gå lite. Glatt följde jag med, utflykter hör ju helgerna till... och vad roligt det var att springa på ängen längs med hela Nackarpsdalen och sen in på stigarna i skogen runt Odensjön. Inte en sekund går det att vara still, hoppa hoppa hoppa... göra loop runt alla, hoppa hoppa hoppa, bli irriterad för att förste man är för slö och det är för smal stig för att springa om, göra en avstickare in i skogen, hoppa hoppa hoppa.

Matte och husse kämpar intensivt med att få en bra bild där jag ser ut att flyga fram i luften så snabbt jag springer. Men kameran är lite dålig och det är svårt att få mig att springa i slow motion när det är så mycket spännande som händer överallt och så många nya lukter. Bäst att passa på när jag stannar för att tugga pinne.

Mmmm, jag undrar om Odensjön är så djup som de säger.

Morfar var också med och lekte lite med mig under tiden som alla pausade med ärtsoppa och efterföljande fruktstund.

Väl hemkommen till mormor och morfar var jag supertrött, tror att jag gjorde turen tre gånger så lång iom alla mina loopar och extraturer. Det var i alla fall skönt att kura ihop sig i soffan. Emma sa något om att hon satt där först och läste bok, det bekom inte mig märkvärt.

Jag gillar sånt som är fint!

Matte förstod först inte vad det var som var så roligt under bänken men efter att jag hade stått och krafsat ett tag så tittade hon själv efter.

Men istället för att hjälpa mig få fram pinnen som var föremålet för min jakt i knasiga positioner så valde hon att fotografera. Måste säga att det är minsann inte alla som har så tjusig rumpa som jag! Pinnen ingår nu i min samling fina saker att bara tugga på ibland.

Något annat fint som jag aldrig sett förut är Ellen. Hon var liten och gjorde roliga ljud. Jag ville upp till henne i soffan men det fick jag inte. Kanske om ett år säger Philippe. Tills dess får jag nyfiket titta på henne på lite avstånd. Såhär i efterhand inser jag att jag kanske var lite väl framfusig i mina försök att se och lukta på Ellen. Det är inte så poppis att nappa tag i barnsockor för att ta sig upp i soffan.

Jag under ljudträning

Eftersom Emma anser att jag är väldigt ljudkänslig, eftersom jag skäller så förskräckligt när någon går i trapphuset, så vill hon träna mig i att lyssna på olika ljud så att det inte blir värsta chocken för mig den dagen då det händer andra grejer.

Inte vet jag men så värst orolig över lite fyrverkerier och skott är jag inte. Vet inte vad Emma ville träna mig på egentligen. Åskljuden var ganska mysiga... det kändes extra tillåtet att bara ligga i korgen och tugga ben, det är ju ingen som vill vara ute i oväder ändå.

Philippe höjer plötsligt ljudet... som om det skulle göra nån skillnad då.

Nä, ni kan nog se fram emot en ganska behaglig nyårsafton folks, ni kommer även se mig i jaktspåren under värsta åskovädret som lite äldre också. Men skälla vid dörren... det behagar jag fortsätta med tills alla har fattat att jag är här!

Fredagsmys

Det är så skönt med fredagar! Man kan bara komma hem och slappa, läsa en bok tillsammans med Philippe och vänta på att Emma ska ha middagen klar. Just nu läser jag och Philippe en bok om lyckliga lydiga hundar... en sån som jag ska vara hela livet.

Men sen blev det lite mycket i ett avsnitt om hur man går fint i koppel så då tog jag paus. Det jag inte har läst kan jag ju inte heller kunna! Kvittar hur många röster Emma och Philippe har jämfört med mig.

I natt kommer tandfen

Jag har tappat min första tand. Om man lägger den under huvudkudden så ligger en present och väntar på en när man vaknar. Det har Emma berättat. Om jag bara visste var jag gjorde av den där tanden...

Mysdag hemma

Som sagt gick jag inte att väcka i morse... idag har jag sovit och sovit och sovit och sovit.

Men jag gick upp ett kort tag för att leka med min enda tillåtna strumpa. La upp den fint innan vi skulle gå på promenad. Inte förrän Philippe kom hem fick den komma ner.

Det regnade ute och jag haaaaaaaaatar regn. Emma hade missat skyfallet (sa bara: Äh, det är inte så farligt, det här fixar du) och tog inte på mig täcket. I protest satte jag mig i fönstergluggen och ville vänta ut regnet... men fick jag min vilja igenom? Nä, för Emma har två röster och jag bara en halv :(

Trötter

Jag har kommit på att det är väldigt mycket att vara på dagis. Det är jätteroligt men Emma säger till mig att jag måste lära mig att jag inte behöver vara med om allt skoj som händer. Känner jag att jag är trött så måste jag gå och lägga mig. Har ju faktiskt en fin korg och filt att gosa in mig i där. Men det där får vi ta senare, för hittills har jag inte sovit en blund på dagis utan bara lekt hela dagarna. Så imorse hade jag väldigt svårt att komma upp... trots att jag sov hela kvällen igår och inatt. Var uppe en kort sväng och sa hej till Emma vid halv 8 men sen sov jag vidare till halv 10. Emma bestämde att jag fick vara skarvliggare hemma idag och sova ut. Toppen! Nu har jag varit ute på promenad och när vi kom in så hann jag äta lite av Emmas gröt med banan. Störde henne mitt i ätandet med att vilja gå ut en sväng. Nu ska jag sova vidare tills det är dags för nästa promenad, kanske har Emma ställt fram lunch då tills vi kommer in.

Med buss till dagis

I morse tvingade Emma och Philippe mig att gå upp sådär ruskigt tidigt. Fast de hade varit uppe längre och duschat och kammat sig så lite snälla var de som lät mig sova så länge som möjligt. Men allt god morgon satt kvar i ögonen när jag kom ner på asfalten och sträckte ut för att kunna ta promenaden till stationen. Såna där gröna stadsbussar har jag åkt många gånger redan, men några gula har jag inte åkt med innan. De är lite mysigare än de gröna. Men allra bäst var ju att Emma hade en väska med sig som jag kunde krypa ner i och sova hela resan till dagis. Två av mina fröknar på dagis satt i sätet framför så jag kände nästan på mig vart vi var på väg. Väl ute vid Fredriksberg var det jag som visade Emma vägen... då hade jag piggnat till och sprang som en tok längs grusvägen.

Äppelmarknad i Kivik

Det var fortfarande fint väder i söndags, om än väldigt blåsigt. Men Emma och Philippe bestämde sig för att åka med mig på utflykt, sådär som vi brukar göra varje helg för att det är så roligt! Denna gången gick resan till Kivik och äpplemarknaden. Jag är inte så förtjust i äpplen just, skruttar kan vara lite roliga att kasta runt, men det fanns mycket roligt att titta på ändå. Det var något som luktade spännande uppe i krukan men Emma hann inte fotografera mig medan jag stod och luktade som bäst.

Var är jag!? I hörnet!!! Hittade en pinne som var smaskig på vägen tillbaka till parkeringen...

...var tvungen att stanna och tugga lite...

...och tugga lite till...

...och lite till...

...och bara lite till...

Den får följa med! En så fin pinne kan jag inte låta gå förlorad.

Men hur ska jag få in den i bilen!? Philippe hjälp mig, stå inte bara där och skratta!
Sen åkte vi och fikade vid Brösarps backar. Jag fick nosa frolic på marken och när alla människor druckit upp te, äppelmust och cider så tog vi en promenad bland kossorna.

Stora och fina djur det där...

Med nosen i sand och smör

I lördags följde jag med Emma och Annika ut till hundfältet i västra hamnen. Det var jättefint väder så vi var där ute hela dagen nästan, med två fikapauser. Jag fick springa runt runt runt runt runt hur mycket jag ville och det fanns en massa hundar där som ville leka med mig. Roligast var dvärgpinschern Tulo och hans mamma Rebell, där snackar vi fina lekkamrater!

Jag var ute vid havet för första gången också. Att bara stå med tassarna i vatten är ok, bada var det alldeles för kallt för, men smaskigast är tången och sanden!

En av fikapauserna innehöll lek med smörpaket... jag fick lite på nosen vilket Emma tyckte var väldigt kul. Jag tyckte inte det var lika roligt när hon torkade bort det och bad mig "fräsa", vad sjutton är det!?

Jag fixar att gå hela balansgången i metall nu, inte fy skam. Annika har så fina naglar att följa så hon behöver inte ens ha godis i handen för att locka upp mig. Annat är det med Emmas skamfilade fingrar.

Provat och godkänt!

Philippe har hittat hem från Rom och kameran också. Men han hade ställt in den lite konstigt så bilderna på fina mig blev suddiga :(

Uh!? Ska jag vara med på bild? Jag har ju hittat Emmas lasagnebyggarspill på golvet... men man får kanske inte äta i nya kläder...

Emma orkade inte åka och köpa kardborreband och vit resår så det fick bli tryckknappar och svart resår istället. Funkar finfint tycker jag!

Jag ser ut som värsta cirkushunden. Men snart kan jag en massa tricks så det kan ju passa. Emma och Philippe är fortfarande inte helt bekväma med att hundar kan ha kläder men jag fryser faktiskt och trivs i det. Jag är glad att Emma satte dit hunden också, den gav en extra touch och en kompis på promenaden.

Yay Emma! Hon är bäst på att sy!

Emma lär sig sy

Jag har ju ett regntäcke redan men Emma tyckte att det var lite för stort fortfarande. Så när mormors symaskin är inlånad för byxuppläggning så passade hon på att åka till Stoff & Stil och köpa tyg till nytt täcke.

Efter en del trixande var mitt nya täcke klart för provning. Det är väldigt fint med svart regnsskyddande tyg på utsidan och ett mjukt tyg med ränder i marinblått och grönt inuti. Men Emma det är alldeles för litet! Jag är inte så här liten längre!!! Nä, det där får du jobba på innan jag tar på mig igen.

(Emma säger att det finns mer tyg att sy ett större av och ser det första som ett test)

Sen här är ett täcke som jag inte har provat än, lite annan modell med maglappen och inte regnskyddat utan bara till för lite svala kvällar som är nu. Men det är i rätt storlek i alla fall så jag får väl testa det sen när Emma fått dit kardborreband och resår. Tycker ni att den orangea vovven med lila fötter ska få vara med!? Den får ändå inte plats på det andra täcket för där ska det sitta reflexband!

Paketerad lunch

Emma är dunderförkyld och är dötrist som bara ligger i soffan hela tiden och hostar, nyser och snörvlar så jag hoppar en meter upp i luften i ren förskräckelse varje gång det händer. Jag vill leka men har ingen att leka med eftersom Philippe är i Rom några dagar. Efter att ha studsat mot soffkanten tillräckligt många gånger så packade Emma ner en deciliter torrfoder och lite frolic i en pastakartong och gav mig att leka med. Det tog ett tag innan jag fick upp den men mat direkt ur paketet behöver inte blötas i A-fil eller vatten och dessutom har jag hört att det inte innehåller några kalorier om man äter så.

Den kassa bilden beror på en dålig mobilkamera som förhoppningsvis inte är i familjens ägo länge till.

Kanin vs Donki

Emma blev trött på att sy Kanin hela tiden och sen den dessutom började sprida en massa små hårda plastbitar som skulle fylla tassarna så bestämdes det att det skulle köpas in ett nytt mjukdjur till mig. Jag var själv med i affären och fick välja Donki, jag tänkte att om jag bär den med mig genom hela affären så måste de förstå att det är den jag vill ha. Jag fick även en ny blå korg att ha med mig på dagis och när jag är borta.

Jag hörde Emma säga att Kanin såg övergiven ut där den låg så jag var tvungen att testa och tugga lite till på honom för att se så att det verkligen var så att jag gjorde ett uppköp med Donki.

Men det var det... Kanin funderar nu på att, likt en barnsko, bli försilvrad och på så vis förevigad. Jag tror inte att han får igenom sin request för Emma och Philippe är inte såna som håller på med sånt.

Emma försöker lära mig vad en meningsskiljaktighet är för något. Hittills har jag förstått att jag har en halv röst, Philippe en och Emma två. Sen är det något med röstning och att Emma alltid vinner och då måste jag göra som hon vill... fast jag har inte fattat det riktigt än. Effekten är i alla fall att hon blir glad när jag slutar tugga på hennes strumpor.

Jag hittade lite solsken som de varit oschysta nog att gömma bland klädkassar och möbler. Men jag fann trots det en liten spot där jag kunde ligga och få lite värme. Philippe väckte mig, bah.

Soffpotatis

Kolla på film är myspys. Jag såg lite i början och slutet, sen i mitten valde jag att sova.

Den var visst lite läskig vid nåt tillfälle också så jag kröp under filten när inte husses trygga famn fanns nära till hands.

Hos farmor och farfar har jag också tagit över soffan, sen har jag fått en egen nalle också!

Matte säger att detta inte är de enda bilderna som finns på mig liggandes i soffan. Hon anser att jag har tagit över den och är en skarvliggare. Jag kan väl inte hjälpa att det är skönast att ligga i skarven mellan två kuddar så att ingen annan får plats på nån utav kuddarna!?

Järavallen

I söndags efter valpkursen åkte vi iväg till Järavallen och traskade lite i skogen. Det var roligt att hoppa i gräset och springa i snåren. Matte tyckte inte det var lika roligt för där är så mycket björnbärsbuskar som sticks. Jag blev snabbt trött, hade ju jagat mopsen Gösta på kursen också, så vi la oss alla tre i gräset en stund och myste. Solsken är min grej!